Sjung ingen lovsång

Björn Afzelius var inte bara socialisten som samlade in stora summor till de förtryckta i tredje världen eller den romantiske kärleksdiktaren som hyllade kvinnan till latinskt smeksamma melodier.

I sina sånger sjöng han också om tvivlet på politikens ledare, om svåra upplevelser i barndomen och om att han vid 50 års ålder kunde se tillbaka på ett antal misslyckade relationer.

Björn Afzelius spelade in skivor under 27 år och blev en del av den skandinaviska musikhistorien. Flera av hans sånger har blivit evergreens och han fick uppleva hur hans egna barn fick sjunga sin fars visor i skolan.

I filmen "Sjung ingen lovsång" möter vi Björn som storebror till Bengt, som bybo i norra Italien, megastjärna i Norge, far till två älskade döttrar och som framgångsrik scenartist under tre decennier. Vi hör honom sjunga några av sina mest kända låtar, till exempel "Ikaros", "Evelina", "Sång till friheten" och "Isabelle". Här finns många unika filmbilder; de tidigaste från hans uppväxt och ungdomstid.

Titeln på filmen är hämtad från skivan "Tankar vid 50", som släpptes ungefär samtidigt som han fick besked om att han hade insjuknat i cancer.

Björn smugglade pengar till Kuba

Förstasidan i Kvällsposten 30:e augusti 1999.

Filmen innehöll ett scoop. Det är när Pierre Schori, f d biståndsminister mm, avslöjar att Björn Afzelius smugglat in pengar till Kuba för att stödja anhöriga till oppositionen mot Castro. Det blev förstasidor och löpsedlar, som här i Kvällsposten.

Producerad av: 040